Skip to content
View in the app

A better way to browse. Learn more.

JimiWikman.se

A full-screen app on your home screen with push notifications, badges and more.

To install this app on iOS and iPadOS
  1. Tap the Share icon in Safari
  2. Scroll the menu and tap Add to Home Screen.
  3. Tap Add in the top-right corner.
To install this app on Android
  1. Tap the 3-dot menu (⋮) in the top-right corner of the browser.
  2. Tap Add to Home screen or Install app.
  3. Confirm by tapping Install.

Konferens i Berlin

By 💫 Jimi Wikman ·
I helgen bar det av till Berlin tillsammans med Claremont för en konferens i samarbetets tecken. Totalt var det fyra Claremont Bolag som tillsammans bildar affärsområdet Marketing & Commerce som samlades för en helg fylld av upplevelser och workshops.
Efter en kort försening vid Arlanda ankom vi till Schönenfeldt och där tog vi en kort busstur till Hotellet NH Alexanderplatz. Snabb och smidig incheckning och sedan bar det av till hotellrummet för lite sömn efter en lång dag.
Lördag
Lördagen bjöd på en härlig frukost där jag ger klart godkänt betyg eftersom man lagt bröd under baconet. Sedan fanns det en massa annat gott, men det är bacon som är viktigt och här hade man lyckats perfekt. Ingenting går upp mot en frukost bestående av bacon och melon.
Efter frukost bar det av till konferensrummen där vi i CXD (Claremont Experience Design) gjorde en kul övning att lägga ut en timeline över alla viktiga händelser i vårt bolags historia. Det var många roliga och känslosamma historier som kom fram och ibland var det svårt att hålla tillbaka tårarna och skratten. Fantastiskt fin övning som verkligen knöt ihop oss som grupp, oavsett om du var ny eller först in i bolaget.
Vid lunch gick vi över till parken bredvid hotellet och hittade en liten restaurang. Maten var inte direkt superimponerande, men personalen var i toppklass. En Schnitzel av tvivelaktig karaktär senare bar det av tillbaka till hotellet för del två där jag var gruppledare för ett gäng med uppdraget att hålla en workshop om samarbete under begreppet nyckelfärdigt.
Som alltid när man jobbar med legender som Johan Bergman, Markus Norstedt, Jonas Klingsdal och Aki Ravelin så blir det magi. Tillsammans, med Johan vid datorn, skapade vi en episk presentation. När alla grupperna för CXD samlades igen så diskuterades uppgiften flitigt på traditionellt CXD manér och vår presentation utvaldes till att presenteras på stora scenen på söndagen.
Efter workshop och diskussionerna så blev det en liten paus innan det var dags för middag. Efter en liten tupplur från min sida bar det av till restaurangen som var lite annorlunda kan man säga...
Efter maten gick jag tillbaka till hotellet och somnade gott vid elva snåret eller så.
Söndag
Söndagen började med en härlig frukost och sedan lite teknik-check innan presentationerna på stora scenen. Självklart gick CXD först och jag och Johan visade vart skåpet skulle stå direkt med en fantastisk presentation ledd av Johan.
Efter oss visade de övriga bolagen sina resultat och det var en fröjd att se hur de olika bolagen skiljer sig när det gäller presentationer. Inga upprepningar och alla hade sina egna varianter som gick alltifrån tysk precision till förnuftiga tankar till humor på högsta nivå. Allt fanns representerat på ett underbart kreativt sätt.
Efter presentationerna och lite instruktioner för dagen så var det dags att utforska Berlin. Jag teamade upp med Ornamo och Miloš som båda var pigga på att promenera runt Berlin. Miloš har varit där tidigare så han fick bli vår guide på en resa som skulle visa sig bli lite längre än vad vi tänkt...
Första anhalten blev Berlin muren så klart. Jag hade lovat min son att vi skulle ta oss dit så det var en rejäl promenad där vi gick en liten omväg först på grund av lite navigationsproblem (vi hade så trevligt så vi glömde kolla kartan). Vi gick till East Side Gallery och sedan passade vi på att intaga en härlig Dönner Kebap innan vi gick vidare.
mycket, mycket god! Nästa anhalt blev Checkpoint Charlie som låg nästan en timmes promenad från East Side Gallery. På vägen syntes tydligt den stora skillnaden i arkitektur som är så karaktäristisk för Berlin. Trasiga, nedgångna fasader med klotter mixades friskt med gothiska kyrkliknande byggnader och industrilokaler i tegel. Moderna byggnader insprängda och snabbmatsrestauranger trängdes med rustika caféer innan vi till slut kom fram till den berömda checkpoint charlie.
Även om det var molnigt så var det ganska varmt och vi drack en hel del vatten, så efter 2 timmars promenerande var det dags att uppsöka ett café för toalettbesök och påfyllning av vätska. Vi hamnade på ett café som kombinerade hälsosam caféverksamhet och cykelshop. Märkligt nog kombinerade man friskt på toaletten också där den gemensamma toaletten hade ett bås och en pissoar. Lite spännande, speciellt som dörren till toaletten inte gick att stänga. Båset gick dock att stänga, så det var iallafall positivt.
överraskning? Efter vätskepausen bar det av till det judiska monumentet som är ett monument över de mördade judarna under andra världskriget. Det är ett imponerande monument som om du ger dig in i det verkligen ger känslan av isolering och mörker. Det går aldrig att förstå smärtan och förtvivlan som judarna under andra världskriget fick utstå, men monumentet gör ett bra jobb att påminna oss om att det aldrig får hända igen med sin klaustrofobiska och mörka tyngd.
Därifrån bar det vidare till Brandenburger Tor där en trevlig man endast iförd en elefant tanga förgyllde allas bilder av Brandenburger Gate med sin närvaro. Vi kikade förbi riksdagshuset och sevärdheterna däromkring innan vi började resan tillbaka mot hotellet igen med en kall glass i handen och ett leende på läpparna.
Brandenburger Gate På vägen tillbaka stannade vi till en kort stund vid Am Lustgarten framför det gamla museet för att vila fötterna. Vi funderade på att gå in, men benen orkade inte riktigt och det kostade en massa pengar så vi struntade i det. Vid det här laget ville vi bara ta oss till TV Tornet som var vårt sista resmål för dagen och sedan ta oss hem till hotellet.
När vi äntligen kom fram till TV Tornet igen (vi passerade det på väg till Berlin muren) så var vi rejält slitna. Det kostade 150 kronor per person att åka upp och det fanns nästan inga platser kvar så vi beslutade oss för att skippa den delen av vår promenad och tog istället en liten paus under tornet innan det var dags att bege sig till hotellet. Lite drygt två mil hade vi promenerat vi det här laget så vi kände oss ganska nöjda med dagen.
Världens bästa Ornamo och Miloš.Tillbaka på hotellet blev det en kort vila innan det bar av till flygplatsen med buss igen. Incheckningen gick snabbt och det blev en trevlig pratstund med resten av Claremont, som alla var ganska trötta, innan det var dags för avfärd.
Flyget hem gick som smort och vi lämnade Berlin för denna gång med många bra minnen och en början på en samarbetsresa som för oss på Claremont kommer att bli något magiskt. Inte bara för oss, utan även för våra kunder.
Tack för den här gången Berlin, det var ett nöje.

Det känns lite märkligt att avsluta uppdraget den här gången

By 💫 Jimi Wikman ·
Avsluta ett uppdrag som konsult är alltid lite vemodigt och samtidigt jättespännande eftersom något nytt kommer att börja. Den här gången känns det lite extra märkligt dock och det är första gången jag upplever något liknande.
Som konsult är det vanligt att byta uppdrag. Oftast är det planerat och ibland oplanerat på grund av kundens ekonomi, lite politik eller helt enkelt förändringar inom företaget. Det brukar vara en period av lite vakuum innan man slutar där alla önskar varandra lycka till och frågar lite om vart man ska härnäst.
Den här gången känns det dock annorlunda. Istället för en liten lugn period där man långsamt ersätts eller fasas ut så är det mer hektiskt än någonsin. Folk bokar möten och luncher för att få en sista chans att få hjälp av mig eller för att få några sista tips och tricks. Tongången är inte så där lite likgiltig och glatt utan sorgset och förvirrat. Folk vill verkligen inte att jag ska sluta helt enkelt och det pågår flera försök att hitta budget så jag kan vara kvar på ett sätt eller annat.
Det är nästan en desperat känsla och istället för att långsamt fasa ut mig så försöker man klämma ut så mycket som möjligt innan jag lämnar. Det är extra märkligt eftersom jag egentligen skulle vara kvar tills i November och man ersätter mig med två personer. Trots detta så skakar de flesta på huvudet och undrar vem som ska göra allt det jag gjort under de senaste 17 månaderna.
Det känns riktigt, riktigt konstigt.
Varje möte senaste två veckorna har varit fyllda av positiv feedback hur jag har varit viktig för olika teams framgång och hur mycket folk har uppskattat min tid på H&M. Det har varit en fullständig flodvåg av positiv energi och samtidigt väldigt jobbigt eftersom jag vill göra så mycket innan jag slutar som jag inte kommer att hinna med.
Att folk kommer upp nästan med tårar i ögonen och uppriktigt öppnar sina hjärtan på det här viset har verkligen bevisat att det jag gör har betydelse. Att jag har gjort något som hjälpt tusentals människor. Det har varit en mycket omtumlande upplevelse som jag inte riktigt har upplevt på det här viset tidigare. Iallafall inte av den här magnituden.
Det känns riktigt, riktigt vemodigt att göra mina sista veckor nu, men jag ska göra mitt absolut yttersta för att göra den sista tiden värdefull för alla de fantastiska människorna som jobbar på H&M. De förtjänar inget mindre än mitt absolut yttersta.
Det är en märklig period som jag upplever just nu...
 

Mojin - The Lost Legend

By 💫 Jimi Wikman ·
Mojin - the lost legend från 2015 har jag helt missat. Det är en film baserad på en populär novellserie skriven av Zhang Muye som handlar om en trio med mystiska gravutforskare. Filmen är den första i serien och det har kommit en andra film som jag ska se när jag kan.
Mojin - the lost legend har en liten ojämn rytm där den börjar i full fart, får en ganska slö period som känns som en kort transportsträcka för att sedan köra fullt ös resten av filmen. Karaktärerna får inte så mycket utveckling, men det fungerar ganska bra ändå. Vi får ett par tillbakablickar som ger den bakgrundshistoria som behövs, även om det inte alltid är klart hur det är relevant på en gång.
Storyn är helt ok, även om jag hade velat förstå mer om Mojin och så klart artefakten som kallas Equinox Flower. Dessa saker hanteras lite hastigt, vilket är lite synd. Förhoppningsvis så får vi lite mer bakgrundshistoria i Mojin: The Worm Valley som kom 2018.
Vill du ha en avslappnad film med en hel del humor med spänning på typisk Indiana Jones manér, ja då är den här filmen inte alls så tokig faktiskt!

Dags att avsluta min tid på H&M...tror jag.

By 💫 Jimi Wikman ·
Efter 16 månader på H&M är det dags att lämna in passerkortet och leta efter nya uppdrag. Iallafall så är det sagt så, fast alla är inte så nöjda med att jag ska lämna så det kan kanske bli en intressant period framåt!
Efter några turer fram och tillbaka så har mitt slutdatum blivit satt till den sista maj. Det är ett beslut som känns helt ok för mig. Det är några på H&M som är mindre nöjda då jag sitter lite som en spindel i nätet och är drivande på en hel del initiativ som nu hamnar lite i vakuum. Därför pågår det en liten skattjakt efter budget för att eventuellt ta in mig på en annan roll. Vi får se hur framgångsrikt det kan bli med tanke på att det är ganska kort tid kvar och det är inte helt snabbfotat att få till budget resurser.
Jag blir inte alls missnöjd med att vara kvar på H&M på en ny roll om det skulle vara så. Jag är inte heller missnöjd med att hitta ett nytt uppdrag heller, jag ska bara klura ut vad som kan vara intressant härnäst.
Den som lever får se som det heter :)

Titans - en ganska annorlunda superhjälte serie

By 💫 Jimi Wikman ·
Titans, som finns på Netflix just nu, följer unga hjältar från hela DC Universum, i en ganska mörk och brutal variant på den klassiska Teen Titans franchisen. Serien har en 16 års gräns av en anledning.
Dick Grayson (Brenton Thwaites ) och Rachel Roth (Teagan Croft ), en speciell ung tjej som besatt av ett konstigt mörkret, blir inblandade i en konspiration som kan ge helvete på jorden. På vägen träffar de den hetlevrade Starfire (Anna Diop ) och kärleksfulla Beast Boy. (Ryan Potter ) Tillsammans bildar de en surrogatfamilj och formar ett annorlunda team av hjältar.
Karaktärerna är intressanta och storyn, om än lite spretig ibland, är annorlunda. Det blandas mellan mörker och humor på ett hyfsat bra sätt och mellan superhjälte striderna, som är blodiga och våldsamma, så nuddar man vid en del tunga ämnen. Dock blir det inte övertydligt så det känns som man blir påtvingad något.
 
Runt teamet hittar vi även andra karaktärer som involveras i storyn. Bland annat hittar vi kärleksparet Hawk och Dove som är förknippade med Dick Grayson. De porträtteras av Minka Kelly och Alan Ritchson som är riktigt bra i sina tolkningar. Deras historia berör en hel del moraliska gråzoner och förbjudna ämnen.
Vi hittar även det galna teamet Doom Patrol. Detta är Beast Boys familj som även fått en egen spin off från Titans. Jag har ännu inte kikat på den, men med tanke på hur de presenteras i Titans så kan det vara värt att kika på.
Överlag är första säsongen inte alls så tokig. Dock är den ganska kort med sina 11 avsnitt. Med så många intressanta karaktärer så känns det som serien inte riktigt lyckats fånga upp allt. Det finns väldigt stor potential, men det är ännu lite spretigt när det gäller storyn.
Säsongen avslutas på ett sätt som känns lite sådär. Det blev ett litet antiklimax och även om säsong två är vidöppet och förmodligen kan knyta ihop säcken på ett bra sätt så kändes avslutningen lite krystad.
Trots detta så är det en intressant serie som jag kollade på i ett sträck. Den är helt klart värd att se och det är en av de mer vuxna varianterna på superhjälte temat.

The Revelry på Destiny 2 och en ny klan

By 💫 Jimi Wikman ·
Nu när jag har lite semester så passar jag på och spelar lite Destiny 2 igen. I tisdags släpptes ett nytt event som kallas The Revelry. Det är ett ganska enkelt koncept, men med oväntat roliga sidoeffekter som fått vissa att koka av vrede och andra att skratta hejdlöst. Samtidigt så passade jag på att gå med i en ny klan efter att ha spelat solo ganska länge.
The Revelry i sig är för mig ganska ointressant. Efter att ha gjort några rundor för att låsa upp det nya vapnet så är resten av eventet ganska ointressant för mig. Det vill säga förutom något som kallas Reveler’s Tonic. Det är en ny sak som låter oss prova på hur det vore att saker som granater regenereras blixt snabbt. Kombinerat med Nightfall modifiers på min Titan så är det oändligt med granater!
Reveler's Tonic fungerar även i Crucible, vilket har fått en del att bli lite sura när de möter ett team som spammar granater. Andra skrattar så de gråter åt kaoset och ser det som den tokighet som det faktiskt är.
Nu när jag grindat fram Redrix Broadsword, Lunas Howl och The Recluse så har jag börjat kika på The Mountain Top. Tyvärr är jag värdelös med granatkastare, men jag lyckades få en ganska trevlig Militia's Birthright att droppa igår när jag körde Nightfall med granater så det finns kanske lite hopp ändå. Det är den enda jag har kvar förutom Not Forgotten och med tanke på att jag måste ta mig till 5500 Glory för den så är det noll chans om jag inte betalar någon att göra det.
Kikar också på lite andra saker att jobba på och där har jag skeppet för Black Armory på agendan. Det är en enkel sak att grinda för och jag behöver göra ungefär 40 forges så är jag klar med den. Efter det ska jag väl försöka få till de sista 3 vapnen för att låsa upp Wayfarer titeln också och kanske grinda ut några catalysts.
Jag har gått med i en klan också efter att ha kört solo ganska länge. Jag har fått en hel del erbjudanden, men valde till slut en lite mindre klan med flera medlemmar från norden. Det blir en lite bättre gemenskap så även om det inte alltid är så lätt att hitta någon online som vill köra just det jag vill köra. Hittills känns det bra så vi får se hur det artar sig i framtiden, men jag är optimistisk.
Om du vill spela Destiny 2 med mig så säg till bara. Jag spelar inte supermycket, men jag spelar gärna med dig oavsett om du är ny eller veteran.

Dags för en refresh igen här tror jag

By 💫 Jimi Wikman ·
En av anledningarna till att det går lite segt här är för att jag inte riktigt gillar ändringarna efter senaste Wordpress uppdateringen. Inte med Wordpress utan för hur mitt tema har reagerat med det.
Små saker som att textblocken är fetstilta fast de inte är det och för att det är lite väl många plugins och liknande just nu har fått mig att vilja ändra lite på saker och ting. Jag kikar på ett nytt tema som heter "The Gem" som jag gillar, men vi får se vad det blir till slut.
Jag är på en lite annorlunda plats i livet just nu känns det som så det känns som en bra tidpunkt att skriva lite igen. Fast då vill jag göra om lite på sidan och strukturera om saker lite.
 

Den första delen av min hälsoresa är avklarad

By 💫 Jimi Wikman ·
Idag var jag på Capsaicinprovokation på Sofiahemmet, vilket är det sista testet på första delen av min hälsoresa. Tillsammans med en utökad testning på Feelgood så har jag nu en sorts baslinje för hur jag faktiskt mår hälsomässigt.
Under Januari och Februari har jag varit hos läkare och företagshälsovården Feelgood för att se över min hälsa. Inte för att jag känner mig dålig, utan för att göra en grundlig koll hur min status ser ut. Bortsett från de vanliga testerna med vikt och längd, blodtryck och sänka så tog jag även Apolipoproteiner A & B (blodfetter), kalcium, järn, kreatinin, albumin, ASAT, ALAT, GT (njur-och leverprover), CRP (infektionsmarkör) och TSH (sköldkörtelprov).
Samtliga prover var väl godkända även om jag hade ett något högt levervärde som jag ska kolla igen om 3 månader ungefär. Det är bara för att säkerställa så det inte går upp då det är helt normalt med ett något högre värde. Som förväntat så var syresättningen av blodet lite lägre än önskvärt eftersom jag inte har tränat på 3 år (mer eller mindre).
Hos läkaren gick jag igenom de besvär jag har haft i stort sett hela livet med överkänslighet mot dofter. Resultatet blev en remiss till att genomföra ett test som kallas Capsaicinprovokation. Det är ett andningstest där man utsätts för olika koncentrationer av den aktiva ingrediensen i chili för att provocera fram en reaktion.
Idag träffade jag läkare på Sofiahemmet där jag fick göra både spirometri och Capsaicinprovokation. Det var inte jätteobehagligt, men inte heller jättekul om man säger så. Det blev lite rethosta, ont i lungorna och lättare huvudvärk som sitter i fortfarande 9 timmar senare. Med det så väntar jag på resultatet och första delen av min hälsoresa är avklarad.
Min nästa del blir att gå till tandläkaren för en genomgång och sedan att växla upp träningen med löpning. Idag tränar jag 3-4 gånger i veckan på SATS och försöker simma en gång på helgen. Med lite varmare väder är planen att även komma igång med löpningen också.
Så, så här långt går allt enligt plan :)

Tillbaka till träningen - så här långt går det bra.

By 💫 Jimi Wikman ·
Idag var det tredje dagen jag klev in på nya gymmet och idag blev det ben. Bortsett från några mindre olägenheter och lite konstigheter med själva gymmet så känns det riktigt bra med träningen så här långt.
Om jag bortser från saker som att bänkpressen är särskild från viktrummet så den ligger på en annan våning. Eller faktumet att spray deo används som standard i omklädningsrummet så jag får vänta ut de värsta spraynissarna. Så är gymmet riktigt, riktigt bra.
Utrustningen är varierad och jag har gott om alternativ för olika övningar. Även när det är ganska mycket folk så känns det inte trångt och det är ganska god ordning på utrustningen. Det är ett ganska bra gym med andra ord.
Jag kör just nu lätt och försöker ta mig igenom de första passen utan allt för stor belastning på kropp muskler och nervsystem. Jag känner att jag är svag och det är vad jag förväntat mig också efter nästan 3 års uppehåll. Jag skyndar långsamt och kör fler repetitioner med lägre vikt. Det är för att jag ska kunna vänja kroppen vid belastning igen och för att få in teknik så jag inte gör illa mig.
Tre pass i veckan var ambitionen, men jag funderar på om det kanske kan bli mer än så. Kommer att testa att kasta in ett lunch pass också för att prova lite mer konditionsträning. Testade simning förra helgen också och ska nog försöka köra det en dag i veckan också tror jag. Det är öppet för motionssim 8-12 på helgerna så det passar ganska bra.
Så än så länge känns det kul och skönt att vara tillbaka i träningen igen. Nu gäller det bara att hålla i och hitta rätt rutiner igen.

Lägg ut allt i produktion direkt, vi jobbar agilt!

By 💫 Jimi Wikman ·
Vissa dagar känns det lite så om man jobbar med IT kan man säga, men det är aldrig tråkigt och man får skratta ordentligt ibland. Tokiga beslut kan bli hur fel, och roligt, som helst. Skrattar så jag gråter åt den här tolkningen av Juan Joya Borja's fantastiska historia från Jesús Quintero's show Ratones Coloraos.
 

Slack får ett nytt utseende

By 💫 Jimi Wikman ·
Allas favorit Slack har gjort en liten ansiktslyftning. Ett nytt enhetligt designspråk med en ganska trevlig tonalitet har ersatt deras lite spretiga och gammalmodiga design profil. Resultatet är ganska trevligt måste jag erkänna.
Slack har på senaste tiden positionerat om sig lite med deras samarbete med Atlassian och nu deras mognare och mer professionella framtoning. Det är en riktigt snygg lösning som designbyrån Pentagram tagit fram. Den är lekfull, färgrik (men ändå med betydligt färre färger än tidigare design) och framförallt enhetlig.
Om du vill läs lite om tankarna bakom re-designen så kan du läsa det på Pentagons sida. Där hittar du även flera bilder och exempel på hur den nya profilen kan användas.
Från mig får Slack två godkännande tummar.

Account

Navigation

Search

Search

Configure browser push notifications

Chrome (Android)
  1. Tap the lock icon next to the address bar.
  2. Tap Permissions → Notifications.
  3. Adjust your preference.
Chrome (Desktop)
  1. Click the padlock icon in the address bar.
  2. Select Site settings.
  3. Find Notifications and adjust your preference.