The Lord of the rings - 10 år senare minns jag fortfarande

Det är idag 10 år sedan Sagan om Ringen gick upp på biograferna vid midnatt den 19/12 och jag minns än idag upplevelsen av att träda in i Tolkiens underbara värld på bio.

För 10 år sedan var min värld helt annorlunda, det är den första tanken som slår mig. Jag levde i ett ständigt mörker på en arbetsplats där jag inte uppskattades eller uppmärksammades, mitt sociala liv existerade inte utan jag levde enbart för att arbeta och när jag tänker efter så var det få saker som faktiskt gjorde mig lycklig. Bortsett från min underbara fru så var det film, film och åter film som fick mig att uthärda den tristess som jag nu vet att jag levde igenom. Min bror var fortfarande vid liv, liksom många andra som sedan dess tagit steget till andra sidan och min son hade ännu inte börjat sin livs resa.

Tolkiens sagor har fängslat mig sedan jag var 10-12 år någonstans och jag har läst Sagan om Ringen mer än ett dussin gånger. Jag har sett alla hemska varianter på Tolkiens mästerverk och när möjligheten att få se en riktig film, en som fångade känslan och storheten i Tolkiens verk så var det all-in som gällde. För mig betydde det hotell på fantastiska Hotel Reisen i gamla stan och Bio på Filmstaden Sergel tillsammans med goda vänner.

Att försöka förklara känslan att inte bara få uppleva den magiska skapelsen som Peter Jackson och hela filmteamet bjöd på, utan också att få dela den upplevelsen med några av mina allra bästa vänner går inte att beskriva. I en tid där jag befann mig i ett ständigt mörker och där vänners sällskap var långt ifrån vanligt förekommande så var den här kvällen magisk, ett ljus av oförfalskad glädje och värme.

Jag minns hur hela biosalongen verkade andas ut i hänförelse när vi för första gången såg Fylke och hur vi kröp ihop i fasa när Nazgûlerna först visar sina fula anleten och kanske mest av allt minns jag den glädje och hänförelse som lyste i biobesökarnas ansikten efter att filmen lämnat oss i djup längtan till nästföljande års fortsättning.

Två filmer till blev det och två gånger till återvände jag till Stockholm i goda vänners sällskap. Varje resa ligger djupt inne i mitt hjärta, likt strålande solar av minnen och jag värdesätter dem mer än jag förmodligen någonsin erkänt för mig själv och än mindre för någon annan...