Jimi Wikman

Wikileaks har presenterat mer topphemligt material än all världens nyhetsmedia tillsammans, det i sig är en skrämmande tanke, men hur arbetar dom egentligen och vad är Wikileaks? Julian Assange, skaparen av Wikileaks berättar för Chris Anderson under ett framträdande på TEDtalks.

Idag hade jag turen att lyckas bli en av dom 50 som får prova IP.Nexus till ett reducerat pris och efter att ha installerat och provat lite, så måste jag säga att jag gillar det! IP.Nexus är ett riktigt bra betalningssystem redan nu i Alpha version och det kommer att bli riktigt bra framöver när olika buggar fixas och en del kosmetiska ändringar slätas ut. Över lag så ser det ut som att min gamla design fortfarande är aktuell även om vi byter från WHMCS till IP.Nexus. Det som saknas är den direkta kopplingen mellan webbserver och IP.Nexus för webbhotellet samt funktioner för domännamn, men det kommer i senare versioner. Det som blir extra är funktioner för notiser direkt kopplat till medlemsfunktionerna så varje gång ett nytt svar skickas ut på en ticket, varje gång en faktura skapas osv så skapas en notis på Mortfiles som syns på alla sidor! Prismässigt är det betydligt billigare än WHMCS än så länge, men jag gissar att priserna kommer att öka allteftersom produkten utvecklas. I dagsläget kan priset öka med 300% innan det passerar WHMCS, och det är om jag väljer att förnya support och uppdateringar vilket jag kanske inte alls behöver, eller bara gör en gång per år (6 månaders paket)...så det ser bra ut för ekonomin framöver :)

Jag jobbar för fullt med att bygga en ny blogg som ska ersätta den här bloggen, något som jag först hade väldigt stor ångest över, men som jag nu känner en allt större lättnad över! Ju mer jag bygger på den nya bloggen, ju mer börjar jag fundera över hur en blogg fungerar, vilka funktioner som används egentligen och vilka som bara finns där och jag känner en viss lättnad över att slippa begränsningarna som Wordpress faktiskt skapat för mig när det gäller design, eller så är det kanske så att dom verktyg jag nu har känns nyare och roligare helt enkelt! Den nya bloggen kommer inte att ha något system för taggning eller funktion för att pinga och det kändes först väldigt jobbigt, men nu känns det inte alls så väldigt problematiskt. Jag började fundera på hur ofta jag faktiskt använt taggar på dom olika bloggarna jag besökt, eller arkiven för den delen och jag måste erkänna att det är färre än 10 av tusentals bloggbesök faktiskt. Samtidigt så är taggar och arkiv dom två funktioner som brukar byggas om på grund av duplicate content som skadar SEO, så varför har alla bloggar dom systemen och hur ofta används dom? Pinga däremot är väldigt viktigt, men det finns olika tjänster för att åstakomma samma funktion, som rssping.com eller pingomatic till exempel. Till och med Feedburner har funktioner för automatiskt pinga dom största tjänsterna, men jag ska leta vidare efter ett system som jag kan välja själv vilka tjänster jag vill pinga. Jag har heller aldrig riktigt gillat Wordpress system för kommentarer för det känns som en nödlösning från 90-talet snarare än en funktion för gemenskap och det är väl därför som det blir fler plugins för externa kommentarstjänster. Därför känns det spännande att se hur ett system som IPB kan mäta sig när registrering blir belönat på ett helt annat sätt. Det blir inte direkt svårare att bli medlem med kopplinagr till twitter, Facebook, OpenID och MSN som inloggningsalternativ, men skillnaden blir markant när man väl blir medlem! Frågan är bara om det är positivt eller negativt att ha den typen av medlemsskap och om det minskar eller ökar antalet kommentarer... Istället för arkiv kommer sökfunktionen att vara mycket mer användbar, men även filterfunktioner som jag tror kan bli spännande att använda och som ger möjlighet att anpassa hur man tar del av bloggens innehåll. Saker som att märka upp vilka bloggposter man ännu inte har läst och möjligheten att filtrera ut oändligt olika varianter på innehållet gör det ännu mer spännande! Jag ser fram emot att få visa upp den nya bloggen och kunna testa hur den står sig i jämförelse med den här bloggen :)

Nettuts pekar på 19 viktiga punkter man bör kika på innan man väljer ett webbhotell och det är många bra saker som uppmärksammas, men kanske ännu fler i kommentarerna. Nettuts har en artikel som heter "19 Important Features to Look for in a Web Host" och där listar man upp många bra saker man bör tänka på innan man väljer ett webbhotell, speciellt om man läser vidare i kommentarerna. Utav dom 19 punkterna så är det ett par punkter där Mortfiles inte har 100% och det beror framförallt på att jag sätter säkerheten högt så det finns ingen shell access och att Mortfiles är väldigt litet så 24/7 support på telefon är inte möjligt. Däremot hoppas jag att mitt personliga intresse och tillgänglighet på olika sätt ger mig lite pluspoäng. Dropbox som backup alternativ är också något jag tycker är ett plus liksom stöd för Ruby bland annat. Generösa paket och hög flexibilitet när det gäller priser, funktioner och så vidare hoppas jag också ska uppskattas av kunderna. Jag kommer att gå över alla punkterna i samband med min genomgång av e-handels certifierarnas kravlistor, då jag ska se till att jag uppfyller alla kraven även om jag inte kommer att betala för certifieringen, och ta till mig alla synpunkter för att på så sätt bli en bättre webbhost.

Senaste veckornas arbete med Mortfiles NX har gett en ny inriktning på projektet Filmproffset och jag har lite planer på att använda mig av IPB serien för det projektet också! Filmproffset var tänkt från början att vara ett enkelt koncept med fokus på community och medlemsgenererat innehåll, men som vi vet är Wordpress långt ifrån community även om det är en bra plattform för innehåll. IPB däremot är ett av världens bästa forum och tillsammans med resten av serien går det att bygga en riktigt vass plattform för Filmproffset! IP.Content är ett fantastiskt verktyg, även om det är en del saker som behöver fixas innan jag är helt nöjd, och med det kan jag bygga en webbplats som är mycket mer anpassningsbar än Wordpress är och som fokuserar på medlemsgenererat innehåll på ett helt annat sätt. Det kommer att kräva lite mer arbete att sätta upp allting, men jag tror det är mer än värt det! Förutom möjligheten att utnyttja IP.Content databas system för att skapa databaser för i stort sett vad som helt och sedan knyta ihop dom i relationer så kan dom andra systemen ge mervärde, som till exempel IP.Gallery som kan knyta direkt in i innehållet på ungefär samma sätt som hos IMDB, fast mycket bättre och IP.Blog kan skapa en multiblogfunktion för alla filmälskare! IP.Downloads skulle kunna användas till olika filmrelaterade saker som undertexter till exempel. IP.Nexus kan användas till reklamförsäljning eller medlemsskap om det kan bli aktuellt i framtiden. IPB har dessutom ett fantastiskt användarsystem och väldigt bra kopplingar till sociala medier samtidigt som statusuppdateringar och egna profiler förstärker community känslan. Reputation systemet är också något jag ser som positivt tillsammans med vänlistor och allt annat som IPB erbjuder! Jag tror det kan bli riktigt bra :)

En ganska rolig film som spelar på det som händer i USA med en ganska allvarlig underton. Hur långt kommer USA att gå i sin fanatiska kamp mot Terrorism? Kommer vi att få se Freedom of Observation Act bli verklighet? Inte helt omöjligt är min gissning...

Ett nytt projekt ska sättas igång och den här gången är det nattklubben Victuscella som ska få en helt ny webbplats byggd på Wordpress med en del intressanta funktioner baserade på custom posts. Victuscella ska bli ett spännande projekt som inte bara ska se bra ut designmässigt, det ska fungera enkelt också och där kommer Wordpress custom posts in. Det blir tre bloggliknande områden på Victuscellas webbplats: Nyheter, Meny och Vimmelbilder. Nyheter kommer att avända den vanliga bloggfunktionen och Meny och Vimmelbilder kommer att använda Custom posts. Vimmelbilder kommer att använda Wordpress gallery shorttag för stt skapa ett interaktivt galleri vilket gör det möjligt att trycka in lite sociala medier som Facebook och Twitter kopplingar samtidigt som varje bild får en kommentarsfunktion. Menyn kommer att bli extra kul för där kommer jag att gå lite längre än vad dom flesta menyer ser ut idag genom att varje rätt får en egen post genom custom posts. Det gör det möjligt att utveckla varje rätt individuellt med bilder, recensioner och kopplingar till sociala medier! Det enda som blir lite jobbigt med menyn är att varje typ av manyn måste få sin egen taxonomy, men jag trur att det kommer att bli värt det! Hela webbplatsen kommer att fokusera mycket på sociala medier och då framförallt Facebook och Twitter. Det kan hända att vi tar steget lite längre sedan, men just nu är det viktigaste att få upp sidan och komma igång med marknadsföringen. Victuscella kommer att vara mitt focus dom närmaste två veckorna och jag ser fram emot att få visa upp den färdiga designen i början på Augusti :)

BurstNet, företaget bakom nedstängningen av 70.000 bloggar som jag skrev om tidigare i veckan, verkar nu ligga riktigt dåligt till när uppgifter om att det inte alls var en myndighet som begärt nedstängningen, utan att det gjordes av BurstNet själva! På TechDirt rapporterar man attstängde ner servern med 70.000 bloggar tidigare under Juli efter att FBI hade kontaktat dom med uppgifter om att det fanns Det är överreaktion så det heter duga och jag är inte helt förvånad att det händer just i USA där terrorhotet har piskat hela landet till någon slags lemmeltåg mot all förnuft och logik, speciellt inte efter Washington Posts artikelserie om det det dom kallar "The Dark Side of USA" där hundratals miljarder pumpas ner i tveksamma verksamheter, allt i antiterrorismens namn. Det här får dock efterdyningar för hela webbhotellbranschen och på olika forum i framförallt USA så diskuteras saken hett. Personligen ser jag det som ett stort problem att webbhotell över hela världen agerar precis så här och har kunderna inte gjort en backup på sitt innehåll så är det tack och adjö utan en chans att få tillbaka data även om det skulle visa sig att man inte alls är skyldig. Ännu värre är det att man kan råka ut för den här typen av dataförlust bara genom att finns på samma server som någon som misstänks ha gjort något olagligt. Den typen av agerande är inte något som Mortfiles kommer att syssla med, det kan jag lova! På Mortfiles kommer även all data att lagras hos Dropbox i krypterad form och alla kunder kommer att ha tillgång till dom filerna. Det gör att all kundinformation på servern alltid finns på extern plats om något skulle hända. Om Dallas co-location som är datacentret där min huvudserver står skulle få fnatt och radera servern, eller råka ut för brand, jordbävning eller något annat som slår ut servern totalt så kan jag sätta upp en ny server vart som helst i världen och återställa all kunddata inom en eller ett par dagar (beroende på hur snabbt servern kan sättas upp och installeras). På samma sätt så är kunderna skyddade om jag skulle bli plötsligt senil och radera allt eller om jag plötsligt skulle dö i en olycka så att webbservern inte blir betald. Från Dropbox kan kunderna då exportera all sin kunddata till ett nytt webbhotell och komma igång på ett par timmar utan dataförlust! Sen att det är ett ganska smidigt sätt att återställa filer eftersom Dropbox har en versionshistorik gör inte det hela mindre användbart :)

I look at the bills before me and frown, I ponder on my life, feeling stuck and lost, I rage against the world that changes, I get frustrated over not being in shape. Then I remember. I remember that there are those in the world that have no money, I remember there are those that have no life or hope of one, I remember that in some parts of the world change never happens, I remember that there are those that starve to death. Then I feel ashamed. What problems could I possibly have that others do not face a thousandfold each day? Our world is ravaged and exploited, man and beast alike are tortured and killed, greed and envy break bones and kill infants before they are even born. What could I possibly have to complain about that could rival the fate of others? I am blessed. Not just with a healthy and protected life, but with freedom others only dream about, food, water and shelter I take for granted, while others starve, die of dehydration or face the elements without protection. I look in the mirror. I no longer see the jagged edges of my existence, I see the things that make me whole. I see family, friends, peace and comfort, and I know that I am truly blessed. I look outside my window. Out there people are hurting, out there people are hungry, out there I can share my good fortune, I can reach out and make a difference. I think I will.

Jag har brottats en del med IP.Content under senaste veckorna för att försöka klura ut hur databasfunktionen fungerar, för det har inte varit riktigt solklart om man säger så, men nu börjar det äntligen klarna lite. Nackdelen med IP.Content är att det saknas lite lättillgänglig information om hur man gör olika saker och databaser är ett av dom ämnen jag inte hittat så mycket information om, vilket gör det hela lite svårjobbat så här i början innan jag kommer på hur saker och ting fungerar. Det jag blev lite förvirrad över var hur databasen skulle parsas ut i dom olika blocken och det visade sig vara betydligt enklare än vad jag trodde, men helt självklart var det inte :) Det som jag måste klura ut härnäst är saker som hur jag får in olika funktioner på dom olika delarna och då ligger pagination högst på listan, för det är ett av dom viktigaste funktionerna just nu. Ratings och comments tror jag att jag har lite koll på, men jag måste dubbelkolla. Olika filterfunktioner ska jag också klura på lite så jag förstår hur dom fungerar så att det går att filtrera olika typer av data på rätt sätt. Överlag så känns det dock som att jag tog ett stort steg framåt och kan sätta igång med det roliga, nämligen designarbetet. Majoriteten av webbsidorna är det bara att kasta in HTML koden för innehållet och sedan ska den nya bloggen byggas på artikelsystemet och ett part databaser för driftinfo, portfolio och FAQ skapas innan det är dags för dom tunga uppgifterna som att designa om forum, multiblogg systemed, nedladdningarna och bugtrackern för att nämna några saker. En hel sektion för Wordpress ska skapas också, men det har en lägre prioritering och kommer troligen först i slutet på 2010 elelr början på 2011.

Smashing magazine presenterar idag 12 härliga CMS relaterad ikoner designade av den ryska designstudion Pixel-mixer. Som vanligt så är ikonerna fria att användas såväl privat som kommersiellt, men får inte återförsäljas, sublicenseras eller uthyras:

Washington Post tar initiativ och belyser den olycksaliga nedåtgående spiral som USA lider av och som jag misstänker kommer att förgöra ett av världens mäktigaste länder, om inte deras finanser gör det innan dess. Under två år har Washington kartlagt det dom kallar för Top Secret America som är ett alarmerande stort antal hemliga instanser och faciliteter runt om i USA som alla är skapade för olika ändamål relaterade till antiterrorism och liknande. 1.271 regeringsorganisationer och 1.931 företag arbetar på olika program relaterade till detta i någon av dom 10.000 faciliteterna som Washington Post kartlagt! Totalt finns mer än 850.000 personer med säkerhetsbehörigheten Top Secret. Detta är siffror som ökar dagligen!

När resten av världen tar semester och njuter av sommaren med vänner och reser till nya okända destinationer så fortsätter mediaindustrins vansinne oförtröttligt, men nog skymtar man ett visst vansinne bakom alla tokigheter? Den senaste tiden har Tomkassettersättning Den 1 januari 1999 trädde lagen om sk. kassettersättning i kraft. Kassettersättningen är enligt upphovsrättslagen 2 öre per inspelningsbar minut. På ett 90 minuters band betalar importören alltså 1,:) kr och för ett tretimmars band betalas 3,60 kr. Lagen innebär att en avgift om 2 öre per inspelningsbar minut skall betalas för oinspelade videokassetter, ljudkassetter, inspelningsbara CD-skivor, MP3-spelare med internt minne etc. Avgiften erläggs av den som yrkesmässigt importerar eller tillverkar dessa produkter. Källa: Opassande Det är inte bara kopieringsskatt mediaindustrin vill ha, filmindustrin är duktiga på att leka med siffrorna på ett skapa ett nytt bolag för varje film och sedan köpa tjänster från filmstudion på dom mest kreativa sätt så att bolaget för själva filmen aldrig går med vinst. För dom skådespelare som varit dumma nog att acceptera en del av nettovinsten för en film kan se sig im i stjärnorna efter någon inkomst alls, fråga bara betydligt mer kreativ i sina sätt dom kan skinna hårt arbetande artister och jag som har påstått att managers och musikjättar stjäl minst :)% av alla intäkter artisten egentligen tjänar är hästlängder ifrån verkligheten! I verkligheten ligger summan omkring 97.5% som musikbolagen stjäl från artisterna i slavkontrakt som får mig att baxna! Trots att piratkopieringen "stjäl" pengar från skivbolagen så har dom ändå ökat sin omsättning, främst från strömmande tjänster som Spotify, vilket inte är så konstigt eftersom skivbolagen tjänar alla pengarna och artisterna får knappt något alls. Se bara på Lady Gaga med över en miljon låtar spelade vilket gav henne mäktiga 2300:-. Ska vi gissa att skivbolaget tjänade betydligt mer än artisten? Och vad var skivbolagets engagemang egentligen? Skandal. Intressant är det däremot att försäljningen viker mest i USA och Japan och att i Piratstarka Sverige så ökar istället försäljningen. Det betyder att i diktaturen USA dör Antipiratrörelsen är som absolut starkast så minskar försäljningen och i Sverige där vi har ett mer normalt klimat så ökar försäljningen. Min gissning är att Spotify och bättre lagliga alternativ står för den ökningen, iallafall i Sverige. Vi får hoppas att ytterligare tjänster kan öka den positiva trenden, framförallt när det gäller utländska serier som lyser med sin frånvaro hos legala aktörer. Om fildelningen inte stoppas så hävdar DN att 1.2 miljarder jobb hotas i EU, vilket är ganska anmärkningsvärt eftersom det skulle betyda att varje invånare i EU skulle jobba 2.4 heltidstjänster inom mediaindustrin utöver eventuella andra jobb. Det ska självklart vara 1.2 miljoner, men det roliga i kråksången är att det är den högre av siffrorna som Tera Consultants presenterar och beräkningsgrunden är egentligen "förluster i alla de kreativa näringarna", vilket inte riktigt stämmer med DN's artikel. Göran Widham sågar ordentligt i sin blogg. I USA så har värmen slagit till ordentligt och det rapporteras att myndigheterna i USA har[url=http://torrentfreak.com/u-s-authorities-shut-down-wordpress-host-with-73000-blogs-100716/"> stängt ner en server med 73.000 bloggar på

I fredags så blev jag officiellt klar med den första av sommaren två kurser, nämligen Social mjukvara och Web 2.0. Det betyder att jag imorgon går in i nästa etapp av sommarens utmaningar. Social mjukvara och Web 2.0 bjöd på fyra intressanta veckor med en hel del intressanta saker och utmaningar som gav fyra mindre uppsatser och en hel del forumpostning på ping pong sida. Jag har för första gången någonsin CCS baserad webbdesign som jag tänkte beta av och jag ska även ta veckan till att gå över laborationerna för IP.Content. När det är klart får vi se hur långt arbetet med IP.Nexus har kommit för att avgöra om jag ska övergå till det systemet direkt, eller vänta ett tag. Om jag ska vänta så blir det istället som ska byggas om enligt den nya designen. ...men först ska jag rensa avloppet :)

Så har Aftonbladet tydligen sålt tillräckligt med lösnummer för att presentera vilka anklagelser man har riktat mot Littorin, men Aftonbladet lyckas ändå inte rädda ansiktet, trots att man säger sig ha starka "bevis". Aftonbladet presenterar idag att det påstådda brottet Littorin ska ha begått för fyra år sedan ska handla om sexköp och man hänvisar till kvinnan som sålde sex till Littorin som källa för sin anklagelse. Som bevisning uppger man ha uppgifter från kvinnans dator där Littorin ska figurera med en hotmailadress och tidigare telefonnummer. Det räcker självklart inte på långa vägar för att kunna anses vara "bevis" såvida inte Aftonbladets reportrar kunnat matcha hotmailadressen eller telefonnumret till kontakter som ska ha skett mellan kvinnan och Littorin. När det gäller hotmail adressen ser jag inte hur man ska ha lyckats med det så då måste det finnas telefonregister som styrker anklagelsen och det hoppas jag för Aftonbladets skull att dom har eller har ytterligare indicier som till exempel vittnen som kan styrka kvinnans påstådda möte med Littorin. Jag läser Expressens Chefredaktörs inlägg om hur Expressen resonerat fram sitt beslut om att återpublicera Aftonbladets påståenden och jag får allt mer respekt för Thomas Mattson och Expressen som verkar ha en bra syn på situationen. Utifrån deras resonemang kan jag hålla med om att fanns det stark bevisning att Littorin har köp sex av den här kvinnan, och då menar jag mer än vad Aftonbladet presenterat hittills, då var det befogat att publicera storyn. Däremot ser jag inte att det var befogat att publicera den när man gjorde. Publicering direkt efter Littorins avgång innehöll ingen information som var relevant annat än att Aftonbladet ansåg att det låg andra skäl bakom Littorins avgång, men det gör det inte ok att publicera en artikel utan mer innhåll än "Littorins avgång beror på ett brott som vi vet vad det är men tänker vänta att berätta så vi kan sälja fler lösnummer". Alternativt som hämnd för att Littorin inte ställde upp på intervjun som han lovat (som att politiker aldrig bryter några löften?). Nu, ett par dagar senare så publicerar man den egentliga nyheten med motiveringen att Littorin getts tillräckligt med tid för att dementera. Hade det då inte varit mer korrekt, journalistiskt och etiskt att vänta tills idag och sedan publicerat hela historien på en gång? Fanns det någon som helst anledning till att publiceringen behövde göras omedelbart, men utan någon egentlig information? I mitt sinne så heter den anledningen pengar och jag anser fortfarande att Aftonbladet betett sig felaktigt och oetiskt, allt för att tjäna extra pengar. Det har inte funnits någon samhällsnytta eller nyhetsvärde i tidigare publiceringar som inte dagens artikel med råge överträffar som berättigar flera dagars katt och råtta lek med ord och antydningar. Det har varit ren sensationalism på det mest hänsynslösa och hjärtlösa sätt man kan tänka sig, allt för pengar och en stund i rampljuset... Vad det gäller kvinnan som framför anklagelsen så köper jag inte hennes anledning till att berätta för att hon tycker att allmänheten bör få veta utan jag tror att det är finns en djupare psykologisk anledning än så som är ett betydligt bättre skäl. Jag tycker också att hon kan skatta sig lycklig som lyckats ta sig ur en sådan svår situation som prostitution är och jag hoppas att det som kommer att ske härnäst i offentlighetens ljus inte kommer att skada henne på grund av hennes förflutna. Nu väntar vi bara på vad som ska ske härnäst. Littorin har förnekat anklagelserna och kvinnan har sagt att hon inte vill polisanmäla, men ställer upp i en eventuell utredning. Det betyder att någon annan måste ta steget till att det ska bli en polisiär fråga och då måste väl ändå Aftonbladet våga ställa sig upp och visa att man tror på det man säger? Sen kan man ju undra när Aftonbladet kommer att publicera nyheterna om dom andra sexköparna där det verkar finnas flera offentliga personer? Slutligen undrar jag om reportern Mattias Carlsson faktiskt uttalar kvinnans namn när han konfronterar Littorin, på en flygplats, i en entré...på offentlig plats? Om det är så, är inte det ganska dumt gjort? Kvinnan är ju dessutom en källa så bryter han inte mot källskyddet om han faktiskt gör det?

I veckan så har jag lärt mig en hel del om tidningarnas sätt att jobba och det jag har lärt mig har öppnat ögonen för hur nyhetsmedia förlorar i trovärdighet på grund av att många tror att allt som skrivs i en tidning skrivs av journalister, vilket inte alls är sant. Jag har alltid trott att det jag hittar i en nyhetstidning är skrivet av journalister och därmed ska artikeln ha gått igenom källgranskning och ska vara skriven på ett så opartiskt sätt som det är möjligt (helt opartiskt är självklart omöjligt). Nu visar det sig att det är gott om innehåll som inte alls skrivs av journalister och som är långt ifrån opartiska samt saknar källgranskning. Dessutom så är det många artiklar som är refererade artiklar från andra tidningar, som inte heller nödvändigtvis behöver följa dom regler jag förväntat mig av artiklar i nyhetstidningar. Det som jag blev lite förvånad över var att det finns delar i nyhetsspektrumet där skribenterna egentligen skriver på samma sätt som vi bloggare, dvs det finns inga krav på sanningsenlighet, källgranskningar eller etiska måttstockar som dom ska verka inom, det enda som styr vilka som får publicera är att tidningens redaktör väljer vilka som ska få synas. Plötsligt så blev debatten om att bloggare tar död på nyhetsmedia lite tydligare...det är inte så stor skillnad trots allt. Ett av problemen som media har är ju att många börjar tröttna på allt skvaller som skrivs och att informationen är vinklad på ett tydligt opartiskt vis och jag tänkte hur det skulle se ut om man applicerade en ansvars aspekt på nyhetsmedia samtidigt som man taggar artiklar med information om artikelns beskaffenhet? Inte för att sätta någon stämpel på informationen eller påstå att någon nyhet är bättre än någon annan, utan för att läsarna ska veta vad det är för artikel och hur trovärdig den är. Till exempel så kan en artikel som är skriven av en journalist, skriven med målet att vara så objektiv som möjligt, med fullgod källgranskning och etiskt granskad se ut någonting så här: [caption id=attachment_1794" align="aligncenter" width="600" caption="Bilden är delvis baserad på DN.se som illustration][/caption] Nu har jag inte lagt någon tid på val av grafik eller design här utan bara lagt in en färgad tagg som säger att det är en journalistisk artikel (jag visar nedan en artikel som är inlänkad som illustration på hur det ser ut), tre små notiser som säger att artikeln är etiskt granskad, dom två källorna man har har granskats och sedan sätter artikel författaren ett självkritisk värde på hur opartisk artikeln är. Är artikeln vinklad åt ett eller annat håll så kan man kanske även skriva det någonstans kanske så läsaren vet om artiklen är riktad eller inte. En bild på författaren med namn och epost som alla ska leda till en profilsida för den som skrivit artikeln. Jag la till ett litet hjärta också, kanske för att ge lite cred tillbaka eller för att lägga till artikelförfattaren som favorit...vad vet jag :) Själva profilsidan kan hålla all information om skrribenten som utbildningar, artiklar skrivna, bloggar och andra uppdrag osv. Om artikeln istället inte är en journalistisk artikel utan en insändare, debattinlägg eller inlänkat material från andra tidningar så kan det istället se ut så här: [caption id=attachment_1796" align="aligncenter" width="600" caption="Bilden är delvis baserad på DN.se som illustration][/caption] Som du ser så syns det tydligare att det här är information från en extern källa som nyhetstidningen inte har haft möjlighet att källgranska och sedan får redaktören eller annan ansvarig sätta ett värde på hur objektiv artikeln verkar. Eftersom objektivitetn sjunkit så ändras färgen på ikonen också och ikonen för källgranskning har en grå länkikon som visar att det är en externkälla utan egen källgranskning. För debattartiklar och insändare använder man lämpligen andra symboler också om man vill. Vad skulle då det här tillföra till nyhetstidningarnas artiklar? Jag tror att rätt använt kan det öka tidningarnas trovärdighet, men samtidigt också tvinga nyhetstidningarna att ta ansvar för sina artiklar och bli mer självkritiska. Genom att för varje artikel alltid skriva ut som en försäkran att artikeln är etiskt granskad och att källorna blivit granskade ordentligt så måste man sedan kunna hålla det löftet och genom att tvinga skribenterna att själva bedöma sin objektivitet så blir dom förhoppningsvis mer självkritiska och kan se mer objektivt på saker och ting. Ska man sedan ta det här ytterligare ett steg så kan man låta läsarna ge sin bedömning av hur objektiv artikeln är och kanske även om man anser att den är oetisk i sitt utförande. Sådana funktioner kommer självfallet alltid att vara missvisande eftersom det nästan alltid är extremerna som kommer att rösta och då blir bedömningen lite skev, men det kan kanske vara en bra fingervisning till nyhetstidningen för att förbättra sitt arbete? Vad tycker du? Är jag helt ute och cyklar eller kan det vara något positivt för nyhetstidningar? Finns det andra sätt för nyhetstidningarna att öka läsarnas förtroende för deras artiklar?

I den här presskonferensen uppger Littorin att media har gått över gränsen och ger en del skrämmande exempel på klara överträdelser när det gäller etik från Media och min fråga är om media kommer att bemöta den kritiken och undersöka om det stämmer det han säger? Aftonbladet har gått långt över gränsen för vad som är acceptabelt, men frågan är hur många andra tidningar som brutit mot alla etiska regler när dom, enligt Littorin, kontaktar hans barn i frågor som jag har svårt att förstå varför man ens kontaktar dom? Vilka tidningar eller andra "nyhetsformer" tycker att det är acceptabelt att ringa till underåriga för att "få en kommentar"? Jag får lite känslan av att en del reportar inte bryr sig så mycket av informationen som reaktionen, lite som sociopatiska småbarn som kastar sten på kattungar för att se om dom blir ledsna eller arga... Kommer media någonsin att bemöta dom anklagelser om trakasserier som Littorin för fram gentemot media eller ens bry sig om att se om deras agerande kanske gränsar till det oetiska? Jag tvivlar starkt, men jag hoppas att ett undersökande organ som media ska ha så pass stor självrespekt att man gräver fram sanningen om det som har hänt för sanningen är väl alltid det som räknas...eller?

Jag vet inte, men är det bara jag som skäms när jag ser det här? Är det ett moget beteende att springa efter och tjata som en femåring som vill ha godis i affären? "förnekar du? förnekar du? förnekar du?" För helvete skaffa hörapparat, han har redan svarat på dina frågor och avböjt vidare kommentarer! Fatta vinken och väx upp... Det kunde ju vara lite respektfullt att inte framföra allvarliga anklagelser på offentlig plats heller utan be att få kliva undan till en mer privat omgivning, men då hade väl effekten inte blivit lika bra kanske? Det är ju förnedringen offentlig som ger dom bästa reaktionerna eller?

Jinge skriver mycket bra om Littorin situationen och som alltid är han betydligt mer vuxen och mogen i sina kommentarer än vad jag är och jag håller med om hans resonemang fullkomligt. Det Jinge skriver är mer fokuserat på hur Aftonbladets agerande inte är hållbart eftersom det skrivs mycket kritik om att har man sagt A får man säga B, men han ger också ett par fina kommentarer om hur Aftonbladet insinuerar (jag älskar det ordet :)) att Reinfeldt och övriga partitoppen visste om det påstådda brottet: Ett annat citat som är så fullständigt lysande är följande: Helst skulle jag vilja citera allt Jinge skriver för allt är så väldigt bra skrivet, men det vore orätt så istället föreslåt jag att du kikar in på följande poster på Jinges blogg: Spekulationer om Littorins brott Sätt strålkastaren på Aftonbladet!

Det är verkligen inte ofta jag får tillfälle att nicka gillande åt politiker och jag tror aldrig det har hänt när det gäller Fredrik Reinfeldt, men när han tvålar till media på det här viset så ler jag med hela ansiktet. Det är på frågan om han har någon kommentar om Littorins påstådda brott som Reinfeldt påpekar att brott utreds av rättsväsendet, vilket för mig är en tydlig signal att han tycker att media tar sig lite väl stora friheter :) Se och njut :)

Uppdaterat: jag vill be om ursäkt för att jag blandar ihop olika typer av material och för att jag skäller oförtjänt på Journalister, så tack till @mymlan som skrev ihop en fin sammanställning för oss som inte riktigt är med på vem som skriver vad i tidningarna. Det var inte meningen att blanda ihop journalisternas arbete med personer som uttrycker sina åsikter ungefär som jag gör här och många andra bloggare med mig. Det förklarade faktiskt en hel del som jag inte tänkt på tidigare. Jag läste just en debattartikel skriven av Förre PO Pär-Arne Jigenius angående Litterins avhopp och jag blev förbannad. Det som Pär-Arne skriver är precis det som jag anser är fel med media idag och även om jag gärna skulle vilja muttra några otrevliga ord om Pär-Arne så skulle jag inte vara bättre än honom då. Vad är det då egentligen jag upprörs över? Först och främst upprörs jag av hur enkelt media kan anklaga, ljuga och fabricera "sanningar" och hur dessa sedan kan tryckas ut i massornas medvetande, helt utan begränsning eller reglering. Visst, journalister kastar gärna fram ord som etik och källgranskning, men om vi tittar på Aftonbladet och Expressens artiklar under 2010, hur många av dessa visade sig vara missledande eller helt enkelt felaktiga? Är det någon som korrigerar dom eller ber om ursäkt? För mig är journalistik förmågan att ta fram viktig information och presentera på ett sanningsenligt sätt. Nämn en tidning i världen som kan skryta med att dom jobbar precis så? Om vi bortser från den ständigt nedåtgående spiralen av "dödsmedia" som jag tror påverkar vårt samhälle på samma sätt som våldsfilmer och krigsspel någonsin kan göra (varför finns det ingen åldersgräns på nyheter?) så finns det en allvarligare aspek och det är att för varje lögn så urholkas nyhetsindustrin till den milda grad att jag ser Aftonbladet och Expressen med ungefär samma trovärdighet som när jag läste en ding ding värld när jag var 15. Det underhåller, men det har ingen, eller väldigt liten substans. @Mymlan poängterar att texten som Pär- Arne skriver är en debattartikel, vilket är ett fint ord för att säga att tidningen får snacka skit om vem som helst under premissen att texten ska skapa debatt. Jag undrar om jag kan hävda samma sak och diskutera Pär-Arne's privatliv och förolämpa honom här? Troligen, men då har min pytte blogg inte en bråkdel av läsarna som den gemensamma mediabranschen har. Jag frågar också om det skulle varaa skillnad på om jag ställde mig på Hötorget och sa samma sak som debattartikeln, eller om jag skrev samma sak om min granne? Jag misstänker att det finns en ganska stor skillnad där när det gäller vad som är förtal och det är det jag blir förbannad på. Om jag lugnar ner mig lite och tittar på debattartikeln igen så försöker jag se vari själva debatten ligger? Pär-Arne ska tydligen ha skrivit artikeln med hans kunskaper i pressetik som anledning och visst kan jag se hur Pär-Arne går till angrepp mot den bild av media som presenterades när Littorin höll presskonferens: Nu måste jag säga att den kommentaren rimmar väldigt illa med den fullkomliga anstormning av reportrar och fotografer som man ser varje gång någon offentlig person ska uttala sig. Att bli anstormad av 20-30 personer som blixtrar och beter sig som jag vet inte är för mig helt oacceptabelt och något som hör hemma i sandlådan. Vuxna människor har den förmågan att organisera sig utan att trängas, slåss och vara extremt närgångna. Nu är Sverige kanske inte det mest extrema landet när det gäller sånt beteende, men nog händer det ganska ofta att reportrar tränger sig in på tomter, ringer på i trappuppgångar med alla möjliga okänsliga frågor eller ringer ett potentiellt scoop till vansinne. Det är övertramp så det heter duga och skulle aldrig accepteras av andra arbetsgrupper. Nu försöker Pär-Arne lägga skulden på barnens olycka på Littorin, vilket är lite fegt måste jag säga: Här kommer Etiken in i bildenoch det är intressant att Pär-Arne väljer orden "dom påstås på olika sätt ha utnyttjats av media" och jag vet inte riktigt och Pär-Arne menar att familjen Littorin ljuger eller om det är en uppmaning till Pressens Etikråd att se om en sådan överträdelse har skett? Det kan vara åt båda hållen och jag hoppas att det är det senare. Sedan är det en ganska stor skillnad på att verklighetsgöra barnen som säger sig blivit drabbade och att trakassera barn som reportern/reportrarna sägs ha gjort? Att bli omnämnda och presenteras offentligt kan väl aldrig jämföras med trakasserier som får barn att må dåligt, speciellt i en redan jobbig situation som familjen Littorin går igenom? Pär-Arnes avslutande paragraf lyser av bitter okänslighet, troligen från åratal av exponering av Politikens smutsiga bykar, lögner och ränkspel och jag kan bara säga som så att varför inte bara erkänna att pressen ibland går för långt och i jakten på den senaste storyn så kör man över personer i jakt på fler upplagor utan att bry sig om vem man tranpar på? Varför inte bara erkänna ett den eller dom reportrar som påstås ha trakasserat familjen gått för långt och framförallt varför inte bara erkänna att Pressetik är ett flexibelt begrepp och ett försäljningknep? Avslutningsvis vill jag bara säga att även om mina ord ofta är hårda och bittra när jag pratar om Mediabranschen och Politik så är det hur dessa organ agerar generellt som jag är irriterad över och hur jag långsamt glider in i förrakt mot det som borde vara vårt samhälles viktigaste ämnen! Det är den långsamma försämringen, av såväl arbetssätt som arbetsetik, om man nu kan säga att det finns något sådant hos Politiker, och att ingen verkar bry sig? Människorna som jobbar inom Media och Politik är oftast helt underbara och fantastiska människor, så min slutsats är att det beror på att vi har tappat fokus på det som är viktigt här i livet. Kanske är 2012 ingen myt ändå, utan året då allt kommer att kollapsa på sin egen orimlighet. Vi ser ju hur vårt moderna Romarrike USA följer sin historiska föregångare mot en total kollaps och det just på grund av urholkningen av det privata i jakten på mer pengar...

Först vill jag be om ursäkt för att jag blandar ihop olika typer av material och för att jag skäller oförtjänt på Journalister, så tack till @mymlan som skrev ihop en fin sammanställning för oss som inte riktigt är med på vem som skriver vad i tidningarna. Det var inte meningen att blanda ihop journalisternas arbete med personer som uttrycker sina åsikter ungefär som jag gör här och många andra bloggare med mig. det förklarade faktiskt en hel del som jag inte tänkt på tidigare. På Aftonbladets löpsedel kavlar man ut allt man kan om Littorin och hur rätt det var av Aftonbladet att "avslöja Littorins brott", men det är när jag ser filmen där Aftonbladets reporter Mattias Carlsson jagar efter Littorin som en full våldtäktsmann som inte förstå nej! Med en stor videoruta och order "Aftonbladet avslöjar" försöker Aftonbladet flytta skulden till Litterin, men efter att ha sett videoklippet kan jag ärligt säga att Aftonbladets reporter Mattias Carlsson bör skämmas efter den uppvisningen. Det är lekskolenivå och det känns surrealistiskt när reportern mässar efter Littorin om och om igen "förnekar du, förnekar du, förnekar du..." som en femåring. Littorin svarade klart och tydligt på frågorna och gav tydligt besked att han inte ville ge några ffler kommentarer, men ändå fortsätter reportern med sitt mantra! Jag få känslan av att det är så våldtäktsoffer känner sig när en full förövare försöker tjata till sex innan han förgriper offret, även om jag inte vill trivialisera ett sådantallvarligt brott med någonting sånt här. I aftonbladets fall så anklagade man offentligt en person för brott utan att presentera varför och helt utan empati för Litterins familj och nära. Lena Mellin för fram en så förraktfull artikel/åsikt att jag häpnar över att den ens gick igenom för publicering. När jag läser saker som detta så undrar jag återigen hur det står till med Aftonbladet och när en juridisk åtgärd ska sätta stop för travestin? Han sa att hans bostad varit belägrad. Att media intervjuat hans barn. Låt mig redogöra för Aftonbladets publiceringar: Vi har skrivit om vårdnadstvisten vid fyra tillfällen. Den första publicerades i oktober förra året. Anledningen var att tvisten rymde en politisk dimension. I ett par år hade Sven Otto Littorin haft ansvaret för sina barn varannan vecka. Men våren 2009 blir ministerjobbet, enligt Littorin, för tungt. Han kan bara ha ansvaret varannan helg. Inte nog med att hon försvarar intrång i en ministers personliv som väl knappast kan ha något nyhetsvärde genom dom flexibla ordet "politisk rymd", hon hånar honom också för att han genomgår en personlig kris med att känslokallt citera alliansregeringens valmanifest? Har du ingen form av anständighet eller medmänsklighet kvinna så att du kan se ansiktena bakom dom personer du så föraktfullt skadar med dina hjärtlösa kommentarer? Sen svarar du inte på påståendena utan hänvisar till att tidigare artiklar varit berättigade? Kanske vi ska följa efter Lena Mellin eller Mattias Carlsson på sin väg hem från jobbet och mässa "förnekar du, förnekar du, förnekar du"? Nej, så klart inte, så gör inte vuxna människor... Det var den sämsta ursäkten jag har hört! Offentlig person eller inte så har aftonbladet anklagat honom för brott och då måste men följa upp och ge polisen dom bevis man säger sig ha. Att någon skulle hoppa av för att slippa svara på frågor är befängt och jag kan lova att det är dussintals reportrar som redan försökt få en kommentar av Littorin, offentlig person eller inte. Aftonbladet har märk Litterin som kriminell och kriminella får stå till svars för sina handling i såväl media som rätten, så den kommentaren är bara småaktig och defensiv. SvD visar lite bättre omdömme även om dom passar på att ge ett tjuvnyp dom också, men mest heder verkar Expressen ha som låter nyheten sjunka ner på ett inte allt för upseende väckande sätt samt ger lite olika vinklar på situationen som visar att dom inte riktigt vill köra med alla kanonerna som Aftonbladet gör. Oavsett om Littorin gjort sig skyldig till brott eller inte så är det inte medias plats att anklaga honom för det, det ska polis och rättsväsendet göra. Så är det för alla andra grupper i samhället och så bör det vara för Aftonbladets ansvariga också. Personligen hoppas jag att Littorin inte är skyldig, bara för att se hur svensk media hanterar ett sådant uppenbart fall av trakasserier, förtal och ärekränkning eller vilken brottsrubricering man ger när någon falskeligen aklagar någon för brott...

Häromdagen fick jag en förfrågan om att flytta en blogg från One.com, trodde jag, men det visade sig att bloggen låg på Blogg.se och det visade sig vara en riktig mardröm... Normalt är det inget problem att få till en ny installation med Wordpress från en annan plattform, även om det kan ta lite extra tid om tabeller och annat är annorlunda, men Blogg.se visade sig inte kunna prestera ens en databasdump utan skickade glatt 2000 HTML dokument!? Tydligen så är deras publiceringsverktyg väldigt annorlunda jämfört med många andra eller så kan/vill dom inte göra en enkel databasdump av någon anledning. Jag kan iallafall säga att efter att ha sett deras publiceringsverktyg som man använder som kontrollpanel när man bloggar så är den...väldigt avskalad. Jag trodde jag tog en tripp tillbaka till 1999 när jag såg den faktiskt! Jag diskuterar nu problemet med Gustav på Purepro och ska se hur det fungerar när han gör en export och om det fungerar bra så kan det bli ett alternativ i framtiden att rädda stackars bloggare från Blogg.se och deras horribla inlåsning. Blogg.se får dock bra betyg i bemötande av deras kundtjänstmedarbetare Nina som varit mycket hjälpsam, även om hon inte lyckades ta oss hela vägen fram till en lösning på problemet med databasen. Till alla potentiella bloggare så vill jag starkt avråda från bloggportaler om du någonsin har en tanke på att stå på egna ben i framtiden. Du blir inlåst och det kan vara ett rent helvete att få din älskade blogg till en ny plats. Dessutom så är många bloggportaler knappt värda namnet med så begränsad funktionalitet att det mer liknar en gästbok från 1999!

Som en del av min sommarkurs så har jag i veckan kikat igenom våra politiska partiers hemsidor och det var skrämmande det jag fann... Jag har som bekant ett ganska väl utvecklat politikerförakt, även om jag har en viss respekt för enskilda politiker (som @gudschy), men när det gäller webbplatser så lämnar jag fördomarna bakom mig och försöker vara objektiv. Detta till trots så måste jag säga att nästan alla partiernas webbplatser lämnar lika mycket att önska som politiken i sig... Alla partierna har tre saker gemensamt och det är att alla partiernas webbplatser saknar så kallade breadcrumbs,  att dom är skapade med fast vidd och dom saknar nästan helt möjlighet till interaktion. Många av webbplatserna har dessutom en något hoppande struktur där en underkategori kan ta besökaren till en helt ny sektion på ett väldigt ologiskt sätt. Tillsammans så gör det partiernas webbplatser lite röriga och ostrukturerade, men framför allt väldigt, väldigt tråkiga. Sociala medier är viktiga, det har alla partierna börjat förstå, men det har tydligen inte riktigt sjunkit in att sociala medier ska vara just...sociala? Visst, det finns mängder av bloggar, Twitter och Facebook konton åt alla håll och kanter, men på webbplatserna lyser all form av social interaktion med sin frånvaro.  Lite kul är det att nästan alla webbplatserna börjat anamma en bloggliknande nyhetsfunktion, men man har helt missat poängen med varför bloggande är en social aspekt, nämligen möjlighet att interagera. I kursen så kikade vi på dom fyra delar som en politisk webbplats bör försöka uppfylla, nämligen att informera, att involvera, att koppla samman och att mobilisera och vi kan väl säga att våra partier är duktiga på att informera (även om informationen kan struktureras upp bättre) och att koppla samman interna och externa organisationer, men sen är det väldigt dåligt med att mobilisera och involvera. Det finns till exempel inte en twitter retweet funktion så långt ögat kan nå, något som jag tror alla bloggar med självrespekt försöker klämma in iallafall någonstans. Inga Flattr knappar, inga ganska bra profilsida, men man har Kayako till exempel och låta all officiell epostkontakt gå den vägen? Lätt att använda och hantera och snyggt. Designmässigt så vet jag inte riktigt vad jag ska säga. Socialdemokraterna tycker jag lyckas bäst med sin hemsida och jag har lite svårt att förstå vad Kd tänkte med sitt fontval riktigt.  Centerpartiet och Moderaterna misslyckas rejält med sina webbplatsers design som inte alls lyckas fånga partiets kärna. Folkpartiet känns bara rörig och Vänsterpartiet känns märkligt tom, vilket inte riktigt stämmer med min syn på partiet. Sverigedemokraterna ser mer ut som en smurfsida än en nationalistsida och Piratpartiets sida är kraftigt blogginspirerad på gott och ont med något grönt inlägg i huvudet som skär i ögonen (bort, bort!). Resultatet av den här korta undersökningen blir så här: Socialdemokraterna (4 av 5) - snygg sida med ganska bra struktur. Blir lite rörigt med trespalters design och sociala medier är dåligt utnyttjade på webbplatsen. Miljöpartiet (4/5) - Bra design, bra information. Hoppar lite ibland i menyerna, men har bäst profilsidor av alla partier (glöm inte att lägga en länk till dom bara från översiktssidan). Bra utnyttjande av bloggar, men annars tomt på sociala medier. Litet plus i kanten för Maria Wetterstrand's videoblogg! (3/5) - Snygg grundlayout, men texten känns spretig och svag, vilket ger sidan ett rörigt intryck. Bilder istället för text i menyer och rubriker drar ner ytterligare. Dåligt utnyttjande av sociala medier även om det finns en del filmer (snälla, inte GUL meny på YouTube filmerna...) Piratpartiet (3/5) - Designen känns amatörmässig och strukturen lite på hobbynivå, men engagemanget är det inget fel på! Har både forum och Wiki och av alla partierna så utnyttjad PP sociala medierna bäst, men kan ännu mer. Kristdemokraterna (3/5) - Snygg sida som är välstrukturerad utan att kännas för "bloggig".  Den barnsliga rubrikfonten och dom matta / suddiga bilderna drar ner betyget.  Skulle lätt kunna hoppa upp till en fyra eller till och med en femma med ett par timmars jobb. Moderaterna (2/5) - Dålig design som inte alls fångar partiets kärna och som känns amatörmässig med platta gradienter (jupp, ).  Dåligt strukturerat och rörigt. Här bör man tänka till och göra om. Nästan obefintligt med sociala kopplingar. Sverigedemokraterna (2/5) - Dålig design för ett parti som ska vara nationalistiskt (hallå, vi är inga mesar i Sverige väl?) och det är väldigt sparsamt med information. Är nog ett av dom få partierna som klämmer in sina huvudpunkter direkt på förstasidan på ett tydligt sätt, vilket ger lite plus i kanten. Har få sociala kopplingar och bör tänka om sin webbplats i stort.

[url=http://net.tutsplus.com/author/dan-walker/">Dan Walker skrev