Frustration och dålig timing

Just nu börjar jag sakta komma tillbaka efter ett antal dagar till sängs. Det är någon slags infektion som jag förmodligen dragits med ett tag och som nu bubblat upp till ytan när jag börjar slappna av inför julledigheten. Att inte kunna göra något och gå runt halvt livlös tar på humöret mer än krafterna känns det som...

Att vara hemma och inte vara på topp har tidigare inte varit några problem, men nu väcker det en frustration jag är ovan vid. Att känna att det finns så mycket som ska göras och sedan inte ha ork eller förmåga har tärt hårt på humöret. Det faktum att jag alltid är lite småkinkig inför julen har inte direkt gjort saken bättre. Lyckligtvis har jag världens bästa familj som  hjälper mig att få upp humöret.

Att inte kunna träna, det gör att det kryper i mig. Att se disk och tvätt växa när min fru jobbar känns det också för jag avskyr att inte kunna röja undan när det behövs. Att inte kunna göra sista rycket på jobbet inför julledigheten, det får mig att känna mig maktlös och lite utanför av någon anledning. Att missa julfest och annat kul och att inte ens ha ork att se på film eller leka med junior det gör mig helt vansinnig!

Som tur är så känns det som att det är på väg att vända nu och jag har lite ork igen, även om hela kroppen känns som den är på väg att gå sönder fortfarande. Huvudvärken som kommer från spänningar i ländrygg och nacke är konstant om än inte lika ilande som tidigare. Det ljusnar vid horisonten med andra ord och det är banne mig på tiden! Jag är trött på att vara inaktiv, jag har gym att gå till, arbete som ska göras och hushållsarbete som behöver ordnas med!

Så nu tycker jag att vi skippar det här med sjukdom, både för i år och för nästa år!