Det känns lite märkligt att avsluta uppdraget den här gången

Avsluta ett uppdrag som konsult är alltid lite vemodigt och samtidigt jättespännande eftersom något nytt kommer att börja. Den här gången känns det lite extra märkligt dock och det är första gången jag upplever något liknande.

Som konsult är det vanligt att byta uppdrag. Oftast är det planerat och ibland oplanerat på grund av kundens ekonomi, lite politik eller helt enkelt förändringar inom företaget. Det brukar vara en period av lite vakuum innan man slutar där alla önskar varandra lycka till och frågar lite om vart man ska härnäst.

Den här gången känns det dock annorlunda. Istället för en liten lugn period där man långsamt ersätts eller fasas ut så är det mer hektiskt än någonsin. Folk bokar möten och luncher för att få en sista chans att få hjälp av mig eller för att få några sista tips och tricks. Tongången är inte så där lite likgiltig och glatt utan sorgset och förvirrat. Folk vill verkligen inte att jag ska sluta helt enkelt och det pågår flera försök att hitta budget så jag kan vara kvar på ett sätt eller annat.

Det är nästan en desperat känsla och istället för att långsamt fasa ut mig så försöker man klämma ut så mycket som möjligt innan jag lämnar. Det är extra märkligt eftersom jag egentligen skulle vara kvar tills i November och man ersätter mig med två personer. Trots detta så skakar de flesta på huvudet och undrar vem som ska göra allt det jag gjort under de senaste 17 månaderna.

Det känns riktigt, riktigt konstigt.

Varje möte senaste två veckorna har varit fyllda av positiv feedback hur jag har varit viktig för olika teams framgång och hur mycket folk har uppskattat min tid på H&M. Det har varit en fullständig flodvåg av positiv energi och samtidigt väldigt jobbigt eftersom jag vill göra så mycket innan jag slutar som jag inte kommer att hinna med.

Att folk kommer upp nästan med tårar i ögonen och uppriktigt öppnar sina hjärtan på det här viset har verkligen bevisat att det jag gör har betydelse. Att jag har gjort något som hjälpt tusentals människor. Det har varit en mycket omtumlande upplevelse som jag inte riktigt har upplevt på det här viset tidigare. Iallafall inte av den här magnituden.

Det känns riktigt, riktigt vemodigt att göra mina sista veckor nu, men jag ska göra mitt absolut yttersta för att göra den sista tiden värdefull för alla de fantastiska människorna som jobbar på H&M. De förtjänar inget mindre än mitt absolut yttersta.

Det är en märklig period som jag upplever just nu...