Vi gillar olika, men bara dom olika vi gillar

Jan Hellin på Aftonbladet har en kampanj som heter vi gillar olika, vilket då syftar på att rasism inte är ok, vilket jag håller med om, men sedan trasslar man in sig i ett eget främlingsfientligt förhållningssätt och då faller allt.

I en väl genomtänkt artikel där Jan Hellin tar fram riktigt bra saker om vilket hotÂ SD är mot demokrati och vårt mångkulturella samhälle, vilket jag delar fullständigt, men sedan krånglar han till det lite när han skriver "De vädjar till din och min rädsla för det främmande" som en orsak till varför SD är så otrevliga. Det är ju faktiskt precis samma sak som Jan själv gör med sin kampanj, han uppmanar andra att motsätta sig personer som han finner skrämmande genom att dom tänker olika och på ett sätt som många finner främmande.

Kampanjen syftar också till att visa att man gillar att alla människor är olika och att det är när den olikheten hotas som allt går åt pipsvängen, men i samma andetag så vill han slå ner på dom som är olika och ta bort den olikheten. Plötsligt så blir kampanjen den exakta motsatsen till SD och istället för att fördöma rasism och trångsynthet så uppmanar man till att låta sin rädsla för det man inte kan förstå slå mot dom som är olika.Â Där faller kampanjen hårt för mig.

Jag vet inte hur många som liksom jag fick se filmen "The Wave" från 1981 där en lärare driver ett tankeexperiment med sina studenter där han startar en ny rörelse som i början verkar vara helt ok och som i slutändan visar sig bli precis allt som vi som rationella människor tycker är ok. Den filmen baseras på en verklig händelse, så det är inget påhitt att den typen av mentala funktioner existerar hos oss alla. Därför är det viktigt tycker jag att i kampen mot rasism ska vi inte hänge oss åt samma retorik och samma skrämselpropaganda, för då är vi inte bättre än dom trångsynta ideal som vi försöker bekämpa.

Därför har vi lånat handen från 1980-talet till vår kampanj för mångfald. Då stod det â€Rör inte min kompisâ€ i den. Det var en uppmaning till den tysta majoriteten att ta ställning mot rasism. Vi behöver handen igen. Vi behöver ett klart budskap från den tysta majoriteten igen. För mångfalden.

Den kampanjen och den tankegången skulle man tagit vidare istället för att låta sin egen främlingsfientlighet skapa trångsynthet och låta hela kampanjen falla ner i en farlig del av vårt medvetande, vilket är samma svarta anti-intellektuella del som SD och andra främlingsfientliga åsikter kommer ifrån. Lyft kampanjen från främlingsfientliga åsikter som sänker dess trovärdighet och för kampanjen med argument och lyhördhet istället. Kan vi inte lyssna på SD och sedan försöka förstå dom, hur ska vi då någonsin få SD att lyssna och förstå oss?

Jag applåderar dock initiativet och den information som Jan presenterar även om jag inte tycker om skrämselpropagandan som smyger sig in samtidigt.

Så...rör inte min kompis![url="http://www.jimiwikman.se/wp-content/uploads/2010/09/rorinte.gif">